Il viale del tramonto
Italiano / සිංහල
Il sole sembra tramontare solo per i nostri occhi, ma in realtà resta fisso nel suo posto nell’ordine dell’universo.
L’umanità, invece, avanza verso la fine quando perde coscienza, responsabilità e verità.
Quando il pensiero deve tacere per non offendere e valori come amore e giustizia si indeboliscono, nascono “anime morte”.
Questa poesia non vuole condannare, ma invitare a cambiare prospettiva prima che il tramonto diventi realtà, perché il futuro dipende da ciò che scegliamo di essere.
සූර්යයා අපගේ ඇස්වලට පමණක් බැස යන බවක් පෙනෙන්නට තිබුණද, සැබවින්ම ඔහු විශ්වයේ පිළිවෙළ තුළ තම ස්ථානයේම ස්ථිරව රැඳී සිටියි.
මනුෂ්යත්වය නම්, විපරිත ලෙස, සිත, වගකීම හා සත්යය අහිමි වන විට තම අවසානය දෙසට ගමන් කරයි.
අපහාස නොවීම සඳහා සිත මුණගැසී නිශ්ශබ්ද වීමට බලකෙරෙන විටත්, ප්රේමය හා යුක්තිය වැනි අගයන් දුර්වල වන විටත්, “මියගිය ආත්මයන්” උපදිති.
මෙම කාව්යය විනිශ්චය කිරීමට නොව, සන්ධ්යාව සත්යයක් වීමට පෙර දෘෂ්ටිකෝණය වෙනස් කිරීමට ආරාධනා කරයි, මන්ද අනාගතය අපි කවුරු වීමට තෝරාගන්නේද යන්න මත රඳා පවතින බැවිනි.